Rekordodling av pumpa 2003



Eller hur jag omvandlat mitt köks- och trädgårdsavfall till en 454-kilospumpa. Om hela svenska folket gick in för jordiseringsmetoden i stället för kompostering och ytgödsling skulle detta få en stor nationalekonomisk betydelse och alla miljöskadliga gaser från kompostbehållarna skulle också försvinna.

En sak har jag fått klart för mig av årets rekordodling; att det är möjligt att odla fram en 500-600-kilospumpa i Sverige. Grundreceptet är enkelt:
1. En mycket djup och lucker jord.
2. Jordisering dvs färskt köks-trädgårdsavfall-naturgödsel som packas ner i borrade hål, detta utförs under hösten och tidigt på våren.
3. Djupbevattning och gödselvattning genom dräneringsslangar, detta lockar rötterna på djupet.
Självklart måste pumpafröet också ha den bästa tänkbara genetiska bakgrunden. Att årets pumpa blev så stor beror också på att jag har börjat med "dubbeljordisering" dvs jag borrar ner färskt köks- och trädgårdsavfall/ naturgödsel även på våren. Det har visat sig att en stor del av det avfall som borrats ner på hösten har redan brutits ner och bildat en fin och näringsrik mylla till våren, detta gör att ytterligare stora mängder färskt organiskt avfall kan borras ner inom samma område.



Nedanstående artikel publicerades i Kvällsposten den 14/9-2003.






Ovanstående bild visar hur stor plantan är, allt bladverk som syns kommer från samma lilla pumpafrö som sattes så sent som den 7 maj. Plantan är hårt beskuren. Hade alla revor fått växa fritt hade plantan varit 2-3 gånger så stor. Huvudrankan utgår från mitten av det avlånga och specialbyggda växthuset. Sidorevorna växer ut på sidorna och bakåt. Den mesta bevattningen och gödselvattningen har skett genom (många) nerborrade dräneringsslangar placerade längs huvudrankan och sidorevorna. Som vanligt är det jordiseringsmetoden som gjort det möjligt till denna enorma växtkraft dvs att, under höst och tidig vår, direkt och färskt borra ner köks- och trädgårdsavfall/naturgödsel. På plantan finns det nu 5 st mindre pumpor. Dessa skall få växa så länge det går innan jag jordiserar bladmassan och pumporna så att de till nästa år kan komma igen som en (förhoppningsvis) ännu större pumpa. Denna pumpasort (Atlantic giant) går bra att använda i matlagning, pajer, soppor m.m.





Med badrumsvågarna (en i varje hörn) har jag följt pumpans tillväxt.







Pumpans tillväxt:
7 maj sattes fröet
25 juni pollinerades pumpan
5 juli: 5 kg
6 juli: 7 kg (+2 kg)
7 juli: 10 kg (+3 kg)
8 juli: 14 kg (+4 kg)
9 juli: 19 kg (+5 kg)
10 juli: 25 kg (+6 kg)
11 juli: 32 kg (+7 kg)
12 juli: 40 kg (+8 kg)
13 juli: 48 kg (+8 kg)
14 juli: 56 kg (+8 kg)
15 juli: 65 kg (+9 kg)
16 juli: 76 kg (+11 kg)
17 juli: 88 kg (+12 kg)
18 juli: 101 kg (+13 kg)
19 juli: 112 kg (+11 kg)
20 juli: 122 kg (+10 kg)
21 juli: 132 kg (+10 kg)
22 juli: 141 kg (+9 kg)
23 juli: 153 kg (+12 kg)
24 juli: 164 kg (+11 kg)
25 juli: 177 kg (+13 kg)
26 juli: 187 kg (+10 kg)
27 juli: 201 kg (+14 kg)
28 juli: 213 kg (+12 kg)
29 juli: 221 kg (+8 kg)
30 juli: 230 kg (+9 kg)
31 juli: 241 kg (+11 kg)
1 aug: 251 kg (+10 kg)
2 aug: 261 kg (+10 kg)
3 aug: 270 kg (+9 kg)
4 aug: 280 kg (+10 kg)
5 aug: 293 kg (+13 kg)
6 aug: 295 kg (+2 kg)
7 aug: 303 kg (+8 kg)
8 aug: 311 kg (+8 kg)
9 aug: 319 kg (+8 kg)
16 aug: 363 kg (+ 6,29 kg/ dygn den senaste veckan)
23 aug: 398 kg (+ 5,00 kg/ dygn den senaste veckan)
30 aug: 423 kg (+ 3,57 kg/ dygn den senaste veckan)
6 sept: 448 kg (+ 3,57 kg/ dygn den senaste veckan)
9 sept: 454 kg Detta blir slutresultatet på årets rekordodling.


Eftersom pumpan sprack har jag inte vägt den på en kontrollerad och godkänd våg.





En plasttratt och 5-6 st 25-liters plastdunkar brukar räcka för att ta till vara på min urin under vintern (för att användas till nästa års rekordodling).
Klicka på "Slår två flugor i en smäll" (publiceras här inom kort) och läs min insändare i Expressen/94 och "Fler tips har runnit till" i SDS/92.





Som framgår av ovanstående bild låter jag 454-kilospumpan ligga i ett gammalt badkar för nerbrytning till lakvatten/pumpasaft för att sedan förvaras i de röda plastdunkarna till nästa odlingssäsong. Ett gödselvatten helt överlägset konstgödsel. Jag brukar späda det med 50% vatten innan jag en gång per vecka (vid rekordodling) djupvattnar med det. För att avloppet i badkaret inte skall sättas igen har jag tagit bort insatsen för proppen och täckt hela botten med en perforerad plåt som fungerar som en grov sil. Det urlakade materialet jordiseras som vanligt i borrade hål och nya pumpor fylles på och hackas i sönder i badkaret. Genom att inget näringsförstörande syre kommer in i plastdunkarna bibehålles näringen maximalt till nästa år. I en kompost hade nästan hela näringsinnehållet gått till spillo till lufthavet, där vi dessutom redan har ett överskott på miljöskadliga gaser, koldioxid m.m.